Funka får många frågor om W3Cs webbplats som inte längre är speciellt ny. Vi har samlat några av de resonemang vi haft med kunder och andra intresserade nedan.

Länkar i löpande text

W3C använder enormt mycket länkar. Man kan säga att hela deras webbplats är ett enda sammelsurium av korsreferenser och länkar inom den egna organisationen. Den sortens webbplatser är relativt ovanliga inom offentlig sektor. Vi vet att det stör läsningen att lägga länkar mitt i texten. Risken är att läsaren hoppar hej vilt fram och tillbaka och ganska snabbt förlorar överblicken eller får problem att komma tillbaka till ursprungsartikeln.

Länkar i löpande text och ett överflöd av korsreferenser är vanligare i mer vetenskapliga sammanhang. Där behöver ofta samband och olika referenser klargöras.

Startsidans nyhetspuffar som kan fällas ut

Den första nyheten är ”utfälld”, det vill säga man ser hela pufftexten direkt. Efterföljande nyheter består av en länkad rubrik (med pil), datum och en länk till ”arkiv”. Det som inte är helt intuitivt här är att besökaren kan välja att fälla ut nyheten och vara kvar på startsidan, eller gå till arkivet och få alla nyheter utfällda. För att komma till själva nyhetens artikel krävs att man på något sätt fäller ut ingressen och hittar rätt länk (inte det lättaste) för att komma vidare.

Att lägga en ”arkiv”-länk vid varje rubrik tycker vi inte är bra. Det blir en lång rad redundanta länkar som leder till samma ställe. Det finns en samlad länk till ”fler nyheter” (more news) längst ned, vilket är betydligt bättre.

Navigering

Samma navigering återkommer i toppmenyn, i  vänstermenyn och i sidfoten. Det innebär inte mindre än tre likalydande länkar som leder till samma ställe vilket blir både onödigt och förvirrande. Vi har svårt att se poängen med det.

Att ha ”Skip”, det vill säga en länk för att hoppa direkt till innehållet, visuellt synlig för alla användare avråder vi ifrån. Länken ska ligga dold och aktiveras vid tangentbordsnavigering.

Tre olika CSS’er

Det finns tre möjliga val av CSS: skrivbord, utskrift och mobil. Själva aktiveringen är lite lurig, för de valbara alternativen är utgråade (vilket brukar betyda att de inte kan väljas) samtidigt som de har samma form och färg som länkar i övrigt har på webbplatsen. Men det här är ju ingen länk som leder användaren till nytt innehåll, det är bara en annan CSS som presenteras. 

Versaler och förkortningar

W3C använder versaler i många, men inte alla, menyer. Även om versaler generellt sett är mer svårlästa än gemener så brukar vi säga att det kan fungera bra om det är korta ord eller i exempelvis menyer.
Vad gäller förkortningar så är vår rekommendation att i möjligaste mån undvika dem. Om man vill använda förkortningar ska hela orden skrivas ut första gången, därefter förkortningen.

Vår rekommendation är att man undviker versaler men att en viss användning av versaler kan accepteras. Ett sådant exempel är vinjetter eller korta rubriker på startsidor. AKTUELLT som rubrik över en lista skapar inga problem. Däremot bör man inte ha versaler i en meny. Menyer ska vara så enkla att läsa som möjligt och då bör man undvika versaler. Versaler kan också användas för förkortningar, WCAG, WAI, W3C är förkortningar där förkortningen i sig nästan blir som ett eget ord.

Förkortningar kan skapa problem för användare som inte känner till deras betydelse. Men betraktar man W3Cs webbplats som en webbplats för experter så fungerar det att använda förkortningar, särskilt om det finns en möjlighet att kontrollera betydelsen av en viss förkortning.

Konsekvensreglen

Generellt kan man säga att W3C inte har genomfört sina idéer fullt ut, vilket gör det hela ännu mer problematiskt. Ju mer man surfar på w3c.org desto fler parallella utseenden och navigeringskoncept stöter man på. Det bryter naturligtvis mot konsekvensregeln och är mycket förvirrande även för en van användare. Länkar kan exempelvis se ut nästan hur som helst.

Man får kanske komma ihåg att W3C historiskt drevs fram av ett teknikintresse. Även tillgänglighetsmässigt var fokus de första tio åren på teknisk tillgänglighet. De personer som är verksamma inom W3C är oftast djupt tekniskt kunniga.

Men insikten om att tillgänglighet också har med kognitiva aspekter att göra finns även hos W3C. Även om de flesta inom W3C är skickliga på att hantera komplex information är suckarna och klagomålen många när vi deltar i arbetsgrupper och möten inom W3C. Även experter vinner på att hitta rätt dokument snabbt. Men när den typen av krav kommer in blir det svårt för W3C att själva anamma principerna, eller kanske att komma överens.

Det är lätt att raljera över underligheter på W3Cs webbplats. Det bör dock inte förringa organisationens insats på riktlinjernas område. Och glöm inte att du är välkommen att påverka och delta i processen!

Funka översätter WCAG 2.0 till svenska - du är välkommen att hjälpa till! Öppnas i nytt fönster